|
|
Senast ändrad:
18 Feb, 2008 - 23:24:54 |
Geografin och landskapets utseende har alltid haft betydelse för den militära strategin. Under många år var Öresund av stor militär betydelse genom att vara den kortaste vägen mellan Själland och Skåne. Här kunde man kontrollera sjöfarten till och från Östersjön och eventuella fientliga anfall. Under 900-talet anläggs enklare befästningar uppe på landborgen, vilka under 1100-talet ersätts av en mer omfattande borganläggning; ursprunget till staden Helsingborg. Liknande utveckling sker på motsatta sidan, det som bildar staden Helsingör.
16-1700-talet Vid freden i Roskilde 1658 övergår Skåne till Sverige och efter Skånska krigets slut 1679 beslutar Karl XI att Helsingborg inte längre skall vara en gränsfästning.
1800-tal Under Napoleonkrigen står 23 000 man på den danska sidan under befäl av Marskalk Bernadotte beredda att gå över det isbelagda sundet. Det är Napoleons idé att landstiga i Skåne då han vill tvinga Sverige att ansluta sig till kontinentalblockaden, riktad mot Storbritannien. Hårda vindar bryter emellertid upp isen så att planerna på anfall ges upp.
Första världskriget I samband med första världskrigets utbrott 1914 mobiliseras Landstormen som bevakning utmed kusten. Rädslan för att Sverige kan bli indraget i världskriget finns. Försvarsledningen vill kunna kontrollera Öresund i händelse av krig och skydda sjötrafiken i norra Öresund. Anläggandet 1916 av Christinelundspositionen, även kallat Batteri Domsten, talar sitt tydliga språk. Batteriet är starkt befäst med fyra förgjutna pjäsvärn, ett antal skyddsrum i betong samt ett omfattande löpgravsystem.
Interiörbild från mätstationen Gnetaröd.
|
Härifrån kontrollerar man sundet till den danska kusten. Under första världskrigets beredskap, i samband med 1925 års försvarsbeslut om omfattande nerdragning av det svenska försvaret, ges order om att avveckla befästningen 1926. Under 1930-talet diskuterar försvarskommissionen ett skånskt kustförsvar med kustartilleri som skall förhindra en landstigning vid Öresund. Planerna talar om anläggandet av lätt batteri norr om Helsingborg samt tunga 15 och 24 cm batterier i Höganäsområdet. 1938 begär general Thörnell en undersökning om var pjäser kan placeras på vissa betydelsefulla områden.
Andra världskriget Vid andra världskrigets utbrott 1939 minerar tyskarna södra delen av Öresund. De svenska protesterna är svaga och den svenska militära strategin utgår från att hotet kommer från öster – Sovjetunionen. Över en natt den 9 april 1940 förändras scenariot. Från svensk sida befarar man att ett eventuellt tyskt anfall mot Sverige skall ske över Öresund. En omfattande byggnation av militära befästningar genomförs. Till Skånelinjen och Batteri Helsingborg, förlades stora militära enheter av tusentals mobiliserade soldater utmed kuststräckningen. På knappa fem veckor färdigställs Batteri Helsingborg av ca 1000 man från Skånska Cementgjuteriet under ledning av överingenjör von Bahr, samt ca 800 beredskapsinkallade soldater. Batteriet omfattar fyra 15,2 cm pjäser, en stridsledningscentral, sjukhus, skyddsrum, kulsprutevärn, luftvärn samt mätstationer. Batteri Helsingborg blir ett av de modernaste batterierna i Europa i början av kriget. Skånelinjens olika värn i första linjen utmed kulturlandskapets kuststräckning börjar byggas från januari 1940 och framåt. Värnen byggs för att motstå beskjutning av 21 cm artilleri och 300 kg flyg-bomber. Efter den 9 april forceras byggandet då krigsrisken anses som störst, bl a gjuts under första veckan i juni 1940 16 värn om dagen!
Byggandet av Skånelinjen är planerad till tre försvarslinjer; den första direkt vid kusten för att möta ett eventuellt landstigningsförsök, den andra en bit bakom för att kunna ta upp striden om första linjen bryts igenom eller om fienden kommer från annat håll, den tredje med bakre skyddsrum.Endast mellan Helsingborg – Viken fullföljs planerna på de tre försvarslinjerna i Skåne.
Den 17 maj 1940 begär Tyskland att Sverige gemensamt med dem lägger ut en nätspärr mot ubåtar, vilket bifalles av den svenska regeringen. 27 oktober 1943 säger dock den svenska regeringen ensidigt upp ”samarbetet” med tyskarna och tillåter fri passage på svenskt vatten, i enlighet med Sveriges neutralitetsregler. Samtidigt bygger tyskarna en befästning i Hornbæk, ett 12 cm batteri med fyra pjäser. Sedermera bestyckas även Kronborgs slott med tre hemliga torpedbatterier utmed vallarna samt ett antal luftvärnskanoner i anslutning till slottet.
Under hösten 1943 kommer ca 4000 judiska flyktingar från Danmark. Under krigsåren störtade även flera flygplan på svensk mark. De flesta omkomna från dessa ligger begravda på Pålsjö kyrkogård, ca ett 40-tal gravar.
Våren 1945 planerar så Sverige att bistå den av svenskar utbildade Danska Brigaden, då dessa transporteras till Danmark för att ta upp striden med tyskarna. Svensk militär trupp, ca 72 000 man, ska tillsammans med Danska Brigadens 5000 man gå över Öresund, för att tillsammans med danskarna befria Danmark. Övergången skall skyddas av Batteri Helsingborg samt andra artillerienheter. Nu räcker det med att låta den Danska Brigaden gå över med färja den 5 maj, då tyskarna självmant kapitulerar. Numera är nästan alla tidigare nämnda militära enheter avvecklade. Den nya försvarspolitikens linje är att inget invasionshot längre föreligger.
© Copyright 2004 domsten.nu
Upp
|
|
|
|
